Workshop

1. Samhället lägger stora pengar på att utrota ett hund djur. (Mårdhund) och på att försöka bevara ett annat (Varg). Varför? Är det rimligt? Behövs det varg i Sverige?

Mårdhund är en invasionsart, alltså ej naturlig förekommande i vår fauna. Den förökar sig snabbt, sprider sjukdomar som rabies och dvärgbandmask. Bekämpning av mårdhundens utbredning i Sverige tycker vi är ett försvarbart projekt att lägga pengar på.  Mårdhunden ska inte etablera sig i Sverige den kan rubba hela vårt ekosystem.

Bild från hanssoderberg.blogspot.com 

Den vargmamman som har flyttats fyra gånger från sitt gamla revir för att skapa sig ett nytt revir, 50 mil bort, men ändå återvänt känns inte lika försvarbart då varje flytt kostat ca 1 miljon kronor. Vargen behövs för vår biologiska mångfald, när den lämnar rester av ett byte tillgodoses många andra arter som lever på/i döda djur . Vargens vara eller icke vara är en känslig fråga, alla har en åsikt. Om vi skall ha en kontrollerad vargstam i Sverige skall jakten bedrivas på ett etiskt och moraliskt sätt. 

Bild från hannu-s.blogspot.com 

Fler frågor att fundera över:

2. De största hoten mot arter idag är överexploatering (dvs för hög jakt/fiskeuttag), habilitatförstöring, invationsarter och utdöende-kedjor. Vilka hot tror ni det är lättast respektive svårast att göra något åt? Vad gör vi i Sverige?

3. Vilka argument finns för att satsa resurser på att bevara biologisk mångfald? Argument mot?

4. Är vissa arter mer skyddsvärda än andra? (vanliga/ovanliga, högre stående/lägre stående, vackra/fula, "nyttiga"/"onyttiga".....).

5. Hur skulle man kunna arbeta med biologisk mångfald i sin klass? (centrala innehåll, för 1-3 står att man ska behandla "djur och växter i närmiljön, samt hur de kan sorteras, grupperas och artbestämmas samt namn på några vanligt förekommande arter" ...ta ställning i frågor som rör...naturbruk och ekologisk hållbarhet.").

Labb Människokroppen

På labben 30/10 fördjupade vi våra kunskaper om människokroppen! Vi provade att ta isär ögon, hjärtan och öron, klibbade med olja blandat med kanel och iakttog hur enzymet i vårt saliv bröt ner stärkelsen i vaniljsås!

 Vi började med att testa våra kunskaper i var våra organ sitter och vad de heter!

Här testar Lotta hur saltet på plastfolien reagerar på ljudvågorna som kommer från ljudet från den andra burken. 

Vi samlade saliv i ett glas som vi ska blanda med....

...vaniljsås!

Vi blev lite äckelmagade när vi blandade!

Vad hände?!

Det här är ett hjärta!

När man sträcker upp handen kommer det inte lika mycket blod i den. Tufft!

Vi gjorde en pappersmuggstelefon också. "Hej hej, hör du miiiig?!" ropar Lotta

"Ja, ja, men jag måste kanske ha luren mot örat så att ljudvågorna från snöret når fram till min trumhinna i stället för mitt svalg?" Svarar Malena

Josefin kollar om Elenis pupiller fungerar som de ska. Om de gör det ska de vidga sig då hon lyser med lampan...

Vi provade en färgsnurra också. Vad blir det för färg?

Här fick vi lära oss hur lätt det är att visa på när klet överförs från en smutsig hand till en ren hand. 

På tal om musen....

Så här ser våra musar ut efter molekylverkstaden! 

Översta: mus i vatten

Mellersta: mus i vatten och socker

Nedersta: mus i sirap

Att utforska och undersöka

Att arbeta naturvetenskapligt

Sockerlösning

Hypotes: (vilket slags socker löser upp sig snabbast i vatten?

Ju finkornigare, desto lättare löses de upp sig.

Test:

Fyra glas med lika mycket vatten i. Varje glas får var sin typ av socker, se bilden nedan. Sockret bestod av 2-3 nypor som hälldes i samtidigt.

Resultat:

1. Florsocker 2. Ekologiskt socker 3. Strösocker 4. Pärlsocker

nummer ett är det socker som löstes upp först.

Slutsats:

Vi hade rätt, alltså ju finkornigare sockret är desto lättare och snabbare löses det upp sig i vattnet. Däremot visste vi inte att det ekologiska sockret gick så pass fort som det gjorde.

Ämnens egenskaper

Hur många droppar får det plats på en krona?

Hypotes:

Vi tror att det får plats ca 10 droppar rent vatten på en krona innan det flyter utanför kanterna och endast ett par droppar meddiskmedel i.

Test:

Vi la en krona på bordet och droppade en vattendroppe i taget med hjälp av en pipett.

Efter att vi provat testet ovan, gör vi nu samma sak fast med diskmedel i vattnet.

Resultat:

Med rent vatten fick det plats hela 27 droppar och med diskmedel i vattnet fick det plats 20 droppar.

Slutsats:

Diskmedel förstör ytspänningen som fanns när vi droppade med rent vatten.

En icke-newtonsk vätska

Hypotes:

Vi tror att det blir hårt när man har rullat ihop materialet med händerna.

Test:

En glasslåda som vi häller i 1 dl potatismjöl i och samtidigt som vi blandar med fingret häller vi försiktigt i vatten droppar med hjälp av en pipett. När det blivit en seg massa tar vi upp det och formar till en boll med händerna. när det blivit en boll låter vi den ligga öppet på handflatan.

Resultat:

Det blev en boll, men när man lät den ligga på handflatan smälte den och blev platt. Om man slår på den när den blivit platt är den sten hård, men om vi lägger ett mynt eller något liknande på glider det igenom.

Slutsats:

Det går emot Newtons lag. Klumpen består av mycket stärkelse, därför blir resultatet som det blir.

Kemiska reaktioner

Ljustrolleri

Hypotes:

Vi tror att det kommer spraka när vi tänder ljuset och bikarbonaten ligger runt ikring. När vi häller på vinäger tror vi att det kommer bubbla och efter att vi har väntat en stund tror vi att det inte händer något mer alls.

Test:

Vi tar en låg och bred burk och sätter fast ett värmeljus med kludd i mitten av skålen. Runt ljuset häller vi först bikarbonat och tänder därefter ljuset. Snart därefter häller vi försiktigt på vinäger på bikarbonaten och väntar en stund för att se vad som händer.

Resultat:

Med bara bikarbonat i skålen händer inget när man tänder ljuset, men däremot när vi häller på vinäger börjar det bubbla. Vi behöver inte heller vänta länge för att se att lågan är påväg att slockna.

Slutsats:

Det blir en kemisk reaktion. Vinäger blir en indikator, och de tillsammans med bikarbonat bildar koldioxid vilket drar ner syret till botten eftersom koldioxid är en tung gas som trycks ner. På så sätt finns det inget syre kvar för lågan att hålla sig vid liv.

Nordens ark

Tre Amurtigerungar som föddes i april 2013

"Ge mig mer maaat!"

Tigermamman

Manvarg som fortfarande är valp

 

 Lodjur 2,5 år gammal som föddes i det vilda och bor numera på Nordens ark.

Berguvunge

Uppburrad falk, ser inte sig lik ut när den sitter och visar upp sig för oss besökare.

Amurleopard

Här myser de tre snöleopardungarna på bergskullen.

 De smälter in bra i berget.

 

En vuxen snöleopard 

The Wolverine (eller Järven som vi säger på svenska)

Europeisk vildkatt

Skogsren 

Slagugglan spanade in oss

Mindre panda

Alla på en gång

Fjälluggla

Gotlandsruss

Blekingeanka

Svensk blå anka

Molekylverkstan

Här kommer lite dokumentation om vad vi gjorde på molekylverkstan på förmiddagen med Cecilia.

På med kemirockarna och börja labba

I det stora måttet är det kallt vatten och i kryddflaskan är det varmt med blå karamellfärg. Här ser man tydligt att varmt vatten är lättare än kallt då det drar sig upp mot ytan.

Här nedan ser ni hur vattenstarkt ett hushållspapper är jämtemot ett toalettpapper. Kular lades på pappret för en liten tyngd och därefter fuktade vi ner pappren med några droppar vatten.

På toalettpappret gick kulan rakt igenom och pappret klarade inte trycket. Detta beror på att toalettpappret är framställt så att det ska lösa upp så fort som möjligt i toaletten för att det inte ska bli stopp. Hushållspappret däremot är vattenstärkt, det är alltså tillverkat på ett sånt sätt att det ska ha bra uppsugningsförmåga. Därför ska man undvika att slänga hushållspapper i toaletten.

Den absolut roligaste laborationen vi gjorde var c-vitaminen!

Vi hällde i lite vatten i en plastburk och la sedan i en c-vitamin i burken och förslöt locket ordentligt så att gasen som bildas inte kan ta sig ut. Tabletten började lösas upp och det bildades koldioxid. Koldioxiden vill ut ur burken och tillslut skjuts locket av och man hör en smäll.

Vad flyter bäst, lättmajonnäs eller äkta majonnäs?

Det är den äkta majonnäsen som flyter eftersom den innehåller mer fett än lättmajonnäs. Fett har lägre densitet än vatten och då flyter det på vattenytan.