tisdag 24 september 2013

Seminarium Hållbar Utveckling


Idag har vi haft seminarium kring hållbar utveckling. Vi fick sju diskussionsfrågor som vi enskilt svarat på. Här kommer nu en sammanfattning av våra svar. 


Vi har främst lagt fokus på vad hållbar utveckling innebär och hur viktigt det är. Vi har främst talat om växthuseffekten och ekosystemtjänster. Vår grupp kom fram till att kunskap och teknik är grunden för att vi ska kunna bromsa upp den globala uppvärmningen. 

Vi diskuterade frågan "vilka de största problemen för mänskligheten är idag?" och här varierade åsikterna. Man kan se problemen på både mikro - och makronivå. Lösningar vi diskuterat på mikronivå var: cykla till skolan, sopsortering och åka kollektivt. Lösningar på makronivå var: Bli bättre på att utveckla våra flödande källor som exempelvis vindkraft, solenergi och vattenkraft. 

Frågan kring ekosystemtjänster kunde besvaras som gratistjänster för människan från naturen. Fotosyntes och nedbrytning är några utav dessa tjänster. Man får använda räntan, men inte kapitalet för då gör man slut på resursen. 

På frågan om "vilka de främsta anledningarna till att arter utrotas idag?" la man fokus på överexploatering av jakt och fiske. Vi talade också om hur habitatförstörelse. Skövling av skog tar ifrån djuren deras naturliga boplatser.

På frågan om naturens ekosystem hade varit mer i balans om inte människan funnits skiljde sig våra åsikter. En del av oss svarade ett självklart "JA", andra tyckte att samma följder hade skett, men tagit längre tid utan människans påverkan på naturen. Den tredje parten hade en teori om att om inte människan varit den som utvecklats till den mest intelligenta arten så hade en annan art gjort det. 

Vi alla hade olika ideer om hur man kan arbeta med en klass om miljön, utifrån kursplanen. Vi diskuterade olika projekt som att plantera ett frö eller studera ett ekosystem (t.ex. en vid en sjö). Eleverna skulle kunna få möjlighet att bygga egna fordon och uppfinningar som drivs av andra energikällor än fossila bränslen. Vi pratade om hur man kan informera och intressera elever genom studiebesök till soptippar eller olika typer av kraftverk. Vardagsvanor som att sopsortera i klassrummet är viktigt. Varje liten part är viktig i den stora bilden! 

Avslutningsvis är vi överens om att vårt ansvar som lärare är att föra vidare vår kunskap om miljön till eleverna. Vi ska vara goda förebilder och hitta ett sätt att intressera eleverna. Det är viktigt att det inte endast blir tjat om ansvar, utan ett roligt uppdrag som vi alla måste förvalta. Som i alla andra ämnen är det vi som lärare som är ansvariga för att eleverna skapa ett intresse, i det här fallet för hur vi gemensamt kan ta vara på vår jord och bruka den på ett sätt som får den att må bra. 




Skogens ekosystem

Här är en bild på vårt ekosystem!



torsdag 19 september 2013

Kraft och rörelse

Experiment med plats för hypotes. Vad händer när Malena böjer sig ner efter elefanten? Varför? Låt eleverna resonera sig fram till en lösning!





När står ett föremål stadigt?

När tyngdpunkten är nära marken och föremålet har stor stödyta står ett föremål stadigt. Tyngdpunkten är i centrum av ett föremål. Desto högre ett föremål är, desto längre har tyngdpunkten till marken.  

Exempel på där man utnyttjar vetskapen om föremåls stödyta och tyngdpunkters påverkan på balans är då man bygger Formel 1bilar. Bilarna är lågt byggda och breda för att åka stadigt i höga hastigheter och i snäva kurvor.


Vad menas med stödyta?

Stödytan är till viss del beroende av hur stor yta av föremålet som är i kontakt med marken. Desto större del av föremålets materia som är vid marken desto stadigare står föremålet. Man kan jämföra det med en kvadratisk låda som står på marken och en petflaska som står upp och ned. En penna ligger stadigare vågrätt än när man ställer den upp lodrätt. 





Experiment med en vattenfylld flaska. Ett sätt att visa på hur tyngdpunkt och stödyta fungerar.




Här visar Nathalie hur man kan symbolisera tyngdpunkten på en människa och hur den flyttar sig. Man kan låta eleverna själva komma fram till sambandet mellan tyngdpunkt, stödyta och balans!


Tyngdpunkten är nästan utanför stödytan!


Tyngdpunkten är mitt emellan stödytan= bra balans!

Bra balans!





Här är experimentet igen, fast med resultat!




Referens: www.skolverket.se


Innovatum






Det är inte lätt att slappna av och "sluta" tänka, den som klarar det bäst får kulan att rulla hela vägen till motståndaren. Det ser ut som Nathalie har övertaget på den här bilden, men vem tror ni vann?







Inget batteri eller ström till det här fordonet, skulle man inte kunna införskaffa sådana här till HV?







Att lägga kuber i olika färger på varandra kan skapa riktigt häftiga motiv på den stora projektorduken!







Hmm, hur går de till när man slussar egentligen?...








Har ni sett en så stor såpbubbla? Nya klädmodet i höst kanske?






Expriment med vätskors olika densitet. Längst ner är Glycerin, sedan vatten, olja, T-röd och Lacknafta.




Elshow- Elektronerna hoppar!









När lysrören slutar fungera i badrumstaket, får man tända upp det med andra elektriska apparater.





måndag 16 september 2013

Lysekil

Förmiddagen spenderades på en härlig strand vid Gullmarn`. Där gjorde vi lite konstverk av fynd på stranden!



På väg till stranden hittade vi olika fynd t ex en korsspindel. En korsspindel är inte dödlig för människa. Den biter väldigt sällan och det gift som man får från en korsspindel kan bilda klåda och svullnad som ett myggbett och försvinner oftast redan efter en timme, (reptiler.i.fokus.se).
 

 
Vi hittade även blekbalsamin (gula) och jättebalsamin (rosa). De här blommorna sprider sig lätt genom att frökapslarna sprängs när något kommer i kontakt med dem, t ex om vi försöker ta tag i dem med fingrarna. 
 

 
Skulle ni få problem med mygg, prova rölleka! Den straka doften sägs hålla myggorna borta.
 
 
 
Har ni någonsin sett en gulare snäcka?!
 
 
 
Att hålla i en eremitkräfta är inte alltid lätt, men Josefin klarar det galant!
 



När regnet började ösa ner drog vi oss in mot Havets Hus. Där fick vi lära oss om många spännande fiskar och andra havsdjur!
 
Här är blågylta som ibland även kallas Sneeky fucker.
 

 
Vi avslutade med att få se makrillar och rockor bli matade med räkor.









Eld



På dagens föreläsning om materia och energi fick vi i uppgift att på ett lättförståeligt, men avancerat sätt förklara:


  • Vad krävs för att det ska börja brinna?
  • Vad bildas när det börjar brinna?
  • Vad krävs för att släcka eld? 
Källa till bilden: Persson, Hans (2004) Fysik och kemi, Liber AB Örebro

 Vad krävs för att det ska börja brinna?


Som mycket annat är solen källa till hur det kan brinna. I veden som vi använder som bränsle är det lagrad solenergi. Veden innehåller även kolatomer, som krävs för att elden ska kunna brinna. När vi använder vår rörelseenergi för att sätta eld på träet släpps solenergin lös igen. För att elden ska brinna krävs det även syre, vilket finns i luften. 

På ett mer avancerat sätt kan man förklara energins omvandling:

Lagrad energi+kemisk energi+rörelseenergi=värmeenergi och ljusenergi

Det krävs rörelseenergi (när vi tänder eld på tändstickan) och kemisk energi (tändstickan) för att tända eld på den lagrade energin (veden). Då det brinner omvandlas dessa energier till värmeenergi och ljusenergi, som även är en typ av rörelseenergi.  

När elden sedan brinner blir det som en omvandlad fotosyntes. Det bildas alltså koldioxid och vattnet i träet övergår till gasform (se bild ovan). 

   
Källa till bilden: Persson, Hans (1999) Nyfiken på naturvetenskap, Liber AB Stockholm 


Vad bildas när det börjar brinna?


Som vi skrev ovan bildas koldioxid, ljus- och värmeenergi och vatten i gasform dunstar från veden. 

Vad krävs för att släcka eld?

Om vi tar syret så kvävs elden. Man kan även sänka temperaturen på det som brinner, till exempel hälla kallt vatten över brasan. Det fungerar även att ta bort eldens näringskälla (i detta fall veden). 




Referens: Persson, Hans (2004) Fysik och kemi, Liber AB Örebro

onsdag 11 september 2013

Hunneberg

Här har vi valt olika svampar och växter från diverse skikt.
Mossa från bottenskiktet, lingon- och blåbärsris från fältskiktet, ekblad från buskskiktet samt gran (som inte syns på bild) från trädskiktet.
 
 
Spindlar dök upp i alla möjliga sorter.

 
Bladnyckel är till stor hjälp för att identifiera dess olika blad. 


 
Sveriges största spindel - Kärrspindeln! 

 
Trollsländelarv
 
 
Mia som ger en förklaring till dess olika djur som vi fann i vattnet.
 
 
Vattenskorpion
 
 
Grottorna i västra Tunhem
 
 
Malena visar musklerna
 
 
Potatisväxt
 
 
 
 
 

måndag 9 september 2013

Vår jord

Frågor om vår jord
Studiegruppsarbete 9/9




3. Varför åskar det?

http://www.varldenshaftigaste.se/topplistor/varldens-6-haftigaste-vaderfenomen/


4. Varför bildas moln?

http://faktabanken.nu/regnmoln.htm


Arkivbild: Scanpix
http://norran.se/2012/09/norrochvasterbotten/sasongen-for-norrsken-ar-har/

Norrsken

Just nu är det dags att öppna ögonen för norrsken. Det är störst chans att få syn på ett på hösten. Speciellt detta år då vi är påväg mot ett solmaximum, vilket sker var elfte år.

Solmaximum innebär att solen blåser ut partiklar och denna aktivitet varierar med solcykeln som når sitt maximum runt årsskiftet. Sannolikheten för norrsken är som störst därefter.

Norrskenet sker ca 100 km ovanför oss och har alltså ingenting med vädret att göra eftersom det sker 10 km ovanför.

Norrsken uppkommer av explosioner på solen, vilka framkallar solvindar. Solvindarna för elektronerna mot jorden, där de sugs in i magnetosfären, där vi ser detta fenomen som norrsken.

Norrsken från rymden
http://www.smhi.se/kunskapsbanken/meteorologi/norrsken-1.3894


fredag 6 september 2013

Teknik med Barbapappafamiljen!

Vi fick i uppgift att välja ut en barnbok med syfte att arbeta utifrån den ur ett Teknik-perspektiv. Vi valde boken Barbapappa och det stora loppet. I boken ska familjen bygga var sitt fordon som de ska tävla med. Vi tänker använda boken i undervisningen dels genom att läsa den högt för klassen och titta på de färgglada bilderna! Vi vill diskutera de olika drivteknikerna och materielval barbabarnen använder sig av. Innan vi läser vidare hur de olika uppfinningarna fungerar får eleverna ställa hypoteser om hur de tror att de kommer fungera.Vårt mål är att eleverna ska bekanta sig med och känna sig delaktiga i tekniken runt om oss. Vi tänker att man kan uppmärksamma ord som tydliggör tekniken i berättelsen.




Vi tittar tillsammans och ställer en hypotes om vad som kommer hända. 
Till exempel:

Vad saknar fordonet? Vad blir konsekvensen?

Hoppsan! Ingen ratt gjorde det svårt att styra!



Nackdel? Fördel?

Vad gick snett? Vad kunde han gjort annorlunda?

Fin, men är materielvalet bra? Varför/varför inte? Motivera!

Den krossades! Varför?


Den här bilen ser bekväm ut! Är det bra? Finns det nackdelar med det?

Oj då! Hon somnade!


Använda djur som drivkraft! Smart! Eller?

Vad gick snett?


Vad är fördel/nackdel med vindkraft?

Oj, vad hände nu? 

 
Författare: Taylor Tison, Illustratör: Anette Tison
Slutligen använder vi oss av enklare ritningar som de får använda för att själva uppfinna och bygga sitt transportmedel! Vi utvärderar och diskuterar fördelar och nackdelar med elevernas alster. Kanske även en liten tävling?






































Om oss!

Hydronevrokostiska-diafragma-kontra-vibrations-gruppen, vilka är det?


Jo, vi är fem stycken tjejer som läser till lågstadielärare på Högskolan Väst i Trollhättan! Namnet på gruppen är en förlångning på HICKA, visste du det? 

Lotta Isaksson...
är en 37-årig 2-barns mamma i från Uddevalla med alldeles för många skor i garderoben. Glad, tankspridd, skrattar högt och pratar gärna lite för mycket, det är nog en ganska bra beskrivning av henne!


Nathalie Flink...
är en glad tjej från Skara, som flyttade till Uddevalla för att finna kärleken men hamnade i Trollhättan för att hitta kunskapen! Hon gillar att träna, läsa, vara ute i naturen och umgås med de som vill umgås tillbaka. Hon är nyfiken, vill veta allt och pratar massor. 



Eleni Myhre....
är en 23 -årig tjej ursprungligen från Dalsland, som nyligen flyttat till hus i Ljungskile med sin sambo. Hon är expert på ljudeffekter och älskar smörgåstårta! Nomnomnomnom... nom. ;-)


Malena Fock
är 86:a och är uppväxt i Vargön. Nu bor hon med sin sambo och sina två katter i ett hus i Blåsut. Malenas intressen är dans, djur och godis! Personligheten är glad och envis. En tjej med KLÖS! Mjaooouuu!




och

Josefin Nelson
är en 22-årig vargöbo som på sin fritid gärna ägnar sig åt sina intressen fotografering och bakning. Hon är en riktig mjukis som sällan ryter till, fast det händer. Och dååå, då händer det! GRAAAAHRRR!!