Egna experiment

Lottas experiment

Lotta visade i sitt experiment från Tom Tits (1992) TRICKS hur man kan trolla med gas! Hon hällde bakpulver i vatten, vilket bildade koldioxid i bägaren. I ett glas hade hon ett ljus som hon sedan hällde koldioxiden över. Gasen var osynlig, men ändå släcktes ljuset!

Både Lotta och Nathalie hade valt Tom Tits. Vi anser att, trots att boken ser lite gammal och tråkig ut, är rolig och inspirerande. Experimenten i boken är lätta att fixa material till och kräver inte allt för mycket tid i förberedelser och utförande. Många av experimenten går även att utveckla, t.ex. som Nathalie gjort (vidare förklaring kommer i experimentet nedan). Läraren kan då förtydliga utifrån sina elevers nivå, ålder och behov, så att experimenten blir lättare eller svårare. Med andra ord går den absolut att använda i en skolklass! 

Nathalies experiment

Nathalie valde att inrikta sig på vätskors olika densitet, genom att använda samma bok som Lotta gjort ovan. Hon frös ner mjölk och vatten (som var spetsad med karamellfärg) och lät de andra helt enkelt släppa ner isbitarna i varmt vatten för att se vad som händer!

Nathalie och Lotta skrev en kort reflektion av boken tillsammans!

Som vi nämnde ovan utvecklade Nathalie experimentet lite, genom att färga vattenisbitarna blå. På det viset anser hon att eleverna bättre ser hur isbiten får samma densitet då den smälter till samma temperatur som det andra vattnet, medans mjölken sjunker till botten!

Elenis experiment

Verkade experimentet bra?

Experimentet jag valt ut tror jag kan passa då man vill prata om de olika krafter som påverkar oss. Förutom gravitationskraften, finns det en normalkraft som lyfter upp oss från jorden. Vi påverkas även av friktion- och dragkraft.

I experimentet rör sig bollarna mot varandra på grund av att luftströmmen mellan bollarna sänker lufttrycket. Lufttrycket på utsidan bollarna trycker bollarna mot varandra där den jämna luftströmmen går. Därför rör sig bollarna mot varandra. Det var ett roligt och konkret experiment.

Skulle jag ha användning av den i skolan?

Experimentet skulle kunna användas då man vill diskutera kring lufttryck och vindens påverkan. Man kan förtydliga hur krafterpåverkas föremåls rörelser. Detta kallas Bernouills princip.

Kraft och rörelse

•Tyngdkraft och friktion som kan observeras vid lek och rörelse, till exempel i gungor och rutschbanor.

Material och ämnen i vår omgivning

•Luftens grundläggande egenskaper och hur de kan observeras.

Tyngdkraften och friktionen av föremålen spelar roll. Man kan under labben observera hur bollarnas rörelse blir då man utför experimentet. Dessutom kan man se hur krafterna som finns i vår atmosfär (luft) reagerar vid olika moment.

Var experiment beskrivningarna tydliga?

Boken var en aning övertydlig då svaret gavs direkt efter uppmaningen. Annars låg förklaringen på en lagom nivå för yngre barn. Samtidigt finns det en liten flik för föräldrar med fördjupad kunskap kring det som sker. Det kan vara positivt för de elever som vill fördjupa sig inom olika experiment och dess orsaker.

Boken Eleni jobbade med innehåller många vackra, färgglada bilder med bra förklaringar och roliga experiment. Boken berör många olika områden inom de naturvetenskapliga ämnena.

Malenas experiment

Jag har valt Barnens egen experimentbok av Berndt Sundsten och Jan Jäger.

Experimentet jag har valt heter Har du hjärnkoll?

 

Barnens egen experimentbok går absolut att använda sig av i skolan då experimenten är relativt enkla och lätta att förstå. Informationen är lättläst samtidigt som det finns färgglada tydliga bilder till som visar precis hur man ska gå till väga. Alla experiment i boken är vardagsnära och materialet till experimenten är föremål som man oftast har hemma och i skolan.

Experimentet som handlar om hjärnkoll är extra bra på grund av att du inte behöver införskaffa direkt mycket material och att det går att använda som utomhuspedagogik. Andra fördelar är att du använder dig av olika sinnen, det är vardagsnära, praktiskt arbete man kan reflektera över och det sista arbetar man tillsammans. Allt detta gör att man lättare bibehåller nyfikenheten hos eleverna, (föreläsning med Maria Svedäng 28/10).

Josefins experiment
Boken där jag hittade mitt experiment heter Lära på lek av Rabén & Sjögren.

Experimentet jag valde heter Racerbåtar och gick ut på att få tändstickor att åka framåt i vatten. Det var ett roligt experiment och det kan med fördel användas när man pratar om vattnets egenskaper då experimentet handlar om ytspänning. Det är ett enkelt experiment som är lätt att förstå och föremålen man behöver är inte speciellt svåra att få tag i.

 

Eftersom det är en lite äldre bok är språket ganska gammaldags och en del material till vissa experiment är ganska svåra att få tag i idag, till exempel en grammofon. Men jag tycker att boken är bra för en lärare att använda sig av och få idéer från. Däremot är den kanske inte så rolig för eleverna att sitta och bläddra i själva. Men experimenten är bra beskrivna och det finns bra förklaringar till vad som händer i varje experiment.

Vi vill även tipsa om boken:

Denna bok går att arbeta med under en lång tid med enkla medel. Låna den på biblioteket och kika i den!

Dokumentationer 5/11

Vi har idag 5/ 11  skapat en egen Concept cartoon, frågan vi utgick ifrån var: Vad händer i ögat när det utsätts för ljus eller mörker?

Vi har också diskuterat kring skolverkets "Dino" bedömnings material/matris och vi har delgett varandra våra tankar kring bedömning. Vi har även gått en skattjakt idag som Mia gjort i ordning i klassrummet. Skattjakten gick ut på att genom naturvetenskapligaexperiment få fram bokstäver och skapa ett ord med dessa. Vi gjorde även en egen skattjakt med tre olika moment/ experiment för att få fram bokstäver som skall bilda ett ord. Här nedan kommer våra egna exempel, förslag till skattjakten:

Bokstav i brunn: Du behöver en lamninerad bokstav, djuptallrik,glas, ljus, tändsticka, vatten och karamellfärg. Här provar vi luftens egenskaper. Målet är att suga upp vattnet på tallriken för att få fram bokstaven ur vattnet.

Isfiske: Glas, vatten, is, salt, tändstickor, liten bokstav under isbiten. Här undersöker vi vattnets egenskaper. Målet är att lyfta upp isbiten utan att ta i isbiten med fingrarna och hitta bokstaven.

Flytande stenkulor: Bunke, socker, stenkulor. Här undersöker vi kraft och rörelse. Viktigt att skaka om bunken i cirkelrörelser för att få "rätt"effekt. Målet är att få upp en stenkula med en bokstav på.

Undervisningside med Herman

Koalan Herman

Vi vill låta Herman berätta om sin situation i den eukalyptiska skogen. Nedskräpningen gör Herman förvirrad då han inte vet hur han ska sortera föremålen.

Man involverar eleverna genom att låta dem hjälpa till vid sorteringen av förmålen. De får även testa på magnetism med magneten. Sedan får de redovisa vad de har kommit fram till i ett drama eller genom filmning.

Vi har valt att utgå ifrån det centrala innehållet i de naturorienterade ämnena:

Material och ämnen i vår omgivning

Materials egenskaper och hur material och föremål kan sorteras efter egenskaperna utseende, magnetism, ledningsförmåga och om de flyter eller sjunker i vatten.

Människors användning och utveckling av olika material genom historien. Vilka material olika vardagliga föremål är tillverkade av och hur de kan källsorteras.

Skolverket (2011)

Dokumentation

Eleverna får välja på film, drama eller båda delarna.

Bedömning och utvärdeing

Vi bedömmer elevernas beskrivningar eller förklaringar av sina lösningar beroende på hur djupgående redovisningarna är samt elevernas delaktighet bedöms.

Nuntorp

Idag har vi lärt oss att åka traktor! =)

Visste ni att biet är släkt med myran? Biet är alltså inte alls släkting med varken getingen eller humlan som man kan tro. I stort sett är alla bina i kupan damer, men det är bara en enda som blir utsedd till drottning.

Korn är en typ av spannmål som en forskare har valt att jobba med och kommit fram till att korn "pratar" med varandra. Har du ett fält med "pratare" som får bladlöss så förmedlar kornet de till nästa fält med korn som skickar ut signaler till nyckelpigor, som i sin tur äter lössen och kornen får gro och må bra tills de skördas.

En griskulting vägen bara 1,5 kilo när den föds, men redan efter 6 veckor väger den 12 kilo. En sugga däremot väger hela 150 kg och kan lätt råka döda en kulting genom att lägga sig på den. En sugga producerar inte mjölk som ex kor gör, utan när suggan börjar grymta vet kultingen om att det är dags att komma och knåda på juvern så att mjölken produceras.

Vi fick även träffa de små kossorna som bara är några veckor gamla.

Man blir snart trygg med tillvaron som kalv i den här ladugården.



Workshop

1. Samhället lägger stora pengar på att utrota ett hund djur. (Mårdhund) och på att försöka bevara ett annat (Varg). Varför? Är det rimligt? Behövs det varg i Sverige?

Mårdhund är en invasionsart, alltså ej naturlig förekommande i vår fauna. Den förökar sig snabbt, sprider sjukdomar som rabies och dvärgbandmask. Bekämpning av mårdhundens utbredning i Sverige tycker vi är ett försvarbart projekt att lägga pengar på.  Mårdhunden ska inte etablera sig i Sverige den kan rubba hela vårt ekosystem.

Bild från hanssoderberg.blogspot.com 

Den vargmamman som har flyttats fyra gånger från sitt gamla revir för att skapa sig ett nytt revir, 50 mil bort, men ändå återvänt känns inte lika försvarbart då varje flytt kostat ca 1 miljon kronor. Vargen behövs för vår biologiska mångfald, när den lämnar rester av ett byte tillgodoses många andra arter som lever på/i döda djur . Vargens vara eller icke vara är en känslig fråga, alla har en åsikt. Om vi skall ha en kontrollerad vargstam i Sverige skall jakten bedrivas på ett etiskt och moraliskt sätt. 

Bild från hannu-s.blogspot.com 

Fler frågor att fundera över:

2. De största hoten mot arter idag är överexploatering (dvs för hög jakt/fiskeuttag), habilitatförstöring, invationsarter och utdöende-kedjor. Vilka hot tror ni det är lättast respektive svårast att göra något åt? Vad gör vi i Sverige?

3. Vilka argument finns för att satsa resurser på att bevara biologisk mångfald? Argument mot?

4. Är vissa arter mer skyddsvärda än andra? (vanliga/ovanliga, högre stående/lägre stående, vackra/fula, "nyttiga"/"onyttiga".....).

5. Hur skulle man kunna arbeta med biologisk mångfald i sin klass? (centrala innehåll, för 1-3 står att man ska behandla "djur och växter i närmiljön, samt hur de kan sorteras, grupperas och artbestämmas samt namn på några vanligt förekommande arter" ...ta ställning i frågor som rör...naturbruk och ekologisk hållbarhet.").

Labb Människokroppen

På labben 30/10 fördjupade vi våra kunskaper om människokroppen! Vi provade att ta isär ögon, hjärtan och öron, klibbade med olja blandat med kanel och iakttog hur enzymet i vårt saliv bröt ner stärkelsen i vaniljsås!

 Vi började med att testa våra kunskaper i var våra organ sitter och vad de heter!

Här testar Lotta hur saltet på plastfolien reagerar på ljudvågorna som kommer från ljudet från den andra burken. 

Vi samlade saliv i ett glas som vi ska blanda med....

...vaniljsås!

Vi blev lite äckelmagade när vi blandade!

Vad hände?!

Det här är ett hjärta!

När man sträcker upp handen kommer det inte lika mycket blod i den. Tufft!

Vi gjorde en pappersmuggstelefon också. "Hej hej, hör du miiiig?!" ropar Lotta

"Ja, ja, men jag måste kanske ha luren mot örat så att ljudvågorna från snöret når fram till min trumhinna i stället för mitt svalg?" Svarar Malena

Josefin kollar om Elenis pupiller fungerar som de ska. Om de gör det ska de vidga sig då hon lyser med lampan...

Vi provade en färgsnurra också. Vad blir det för färg?

Här fick vi lära oss hur lätt det är att visa på när klet överförs från en smutsig hand till en ren hand. 

På tal om musen....

Så här ser våra musar ut efter molekylverkstaden! 

Översta: mus i vatten

Mellersta: mus i vatten och socker

Nedersta: mus i sirap